Jag hade köpt varsin present till I och M. De som håller i au pairträffarna och som har räddat min höst! Utan dem vet jag inte vad jag skulle ha gjort!

Både blev jätteglada över det dem fick! M fick "Norrlandsparlörs-handduk". Hon är från Malmö. Hon tyckte det var jätteroligt! Och hoppas att hon använder den!

I fick ett tennarmband av mig. Och hon blev riktigt riktigt glad! Hon hade ett sånt för jättelängesedan som hon hade nött ut. Och det passade! Åh jag blev så glad över att de blev så glada.

Och så sa dem att jag kommer vara saknad. Men dem kommer vara ännu mer saknade!! av mig!

Dem har som blivit mina extra mormödrar! Men ingen kan ersätta min riktiga mormor!

Jag ska fortsätta skriva brev/vykort till dem har jag tänkt.. Och så kanske jag åker och hälsar på någon gång ;P Haha

Nu har jag i alla fall packat klart inför Paris! I en ryggsäck.. Men man behöver inte så mycket för en helg! Och vi bor ju på hotell så vi behöver ju inga lakan och sånt heller!

Nu ska jag bara göra matsäck och kolla att jag har alla värdehandligar med mig.

Kramhej

jag är förmodligen den mest egoistiska au pairen norr om ekvatorn. Eller i hela vintergatan.

Igår så var det den sista au pairträffen som jag kunde vara med på.

U hade just kommit hem med S som varit på hip hop. Nu skulle bara J komma ner så U kunde skjutsa S och J till gympan. U ropar ner J. OCh så hör vi bara ett PANG. Ett extremt högt läte i alla fall. tyst i några (väldigt långa) sekunder. Sedan kommer skriket. Som är ännu högre än dånet från fallet. MAAAAAMMAAAAAAAAA!!!!!!!!

J hade en hävstånd som var spänd i dörröppningen till hennes rum. Hon brukar "träna" lite i den och ja ha roligt. Hon skulle göra som hon gjort några gnåger innan. Ta fart, ta i stången, svinga sig ut och hoppa ner på fötter. DOck så hände det som inte får hända. Hävstången lossnar och J faller pladask på rygg och slår i huvudet. Det är den smällen vi hörde. Vi springer upp snabbare än blixten och jag ner igen för att hämta kylpåsar. Hon skriker hela tiden och klagar på smärta. Sedan lugnar hon ner sig. (jag tror att hon tappade andan också..) Efter ett tag bestämmer U sig för att ta med J till sjukhuset. J är riktigt ledsen och säger att hon inte kommer ihåg något. Jag tänker typ, hallå, smärta har väl ingen dött av.. typ. men det är inte ngon bra au pair-mentalitet.

I alla fall. R var på jobbresa i Sverige. Och jag skulle på au pairträff! Så S fick snällt följa med till sjukhuset. För inte kunde jag stanna i huset min sista au pairträffskväll! Egoist är jag!

Men i alla fall så var J tvungen att övernatta på sjukhuset . U stannade ocks kvar. Men hur gör vi med S? Hon fick så snällt sova hos en kompis. Så i morse var det bara jag och R i huset. Tack för att han åkte till jobbet i vanlig tid!!

Men nu är J och U tillbaka i huset. J ser dubbelt och får inte anstränga ögonen. Hon får inte, se tv, läsa, spela spel, sitta vid datorn etc. Alltså måste hon vila och hon FÅR lyssna på radio. Vad roligt det måstevara! Inte!!