Jag är en kopia av min mamma. Det är sant, jag har insett det mer och mer medan jag bfnnit mig här!

Speciellt efter ett samtal jag hade nyss med min syster.. gav henne råd på samms sätt som min mamma alltid gjort mot mig, visst det har inte alltid gillats men fy vad jag uppskattar dessa råd nu i efterhand! De har verkligen gjort att jag vuxit som människa och känner att jag kan stå stadigt på egna ben. Fast ibland blir det blåsigt och benen svajar, men då kan jag alltid luta mig tillbaka på mina föräldrar, familj och vänner! För jag är så glad att de finns där för mig, i storm och i lugnet. Men tyvärr är det oftast så, att jag är så stolt att stå på egna ben ibland att jag tror att jag inte behöver dessa underbara människor. Jag behöver er och eran kärlek för att överleva! Kom ihåg det!

 Kram

Jag har ett enormt problem som skaver mig ända in i ryggmärgen!

Till helgen ska jag åka på en resa till Zermatt som den internationella au-pairgruppen anordnar!! Ska bli sjukt roligt och jag längtar så =)

Dock har jag ett problem.. som jag sa.. Resan början i Nyon (hyffsat nära Geneve) på lördag, klockan 07.15 Och det finns inte en chans att jag tar mig dit på morgonen.. Men det ornar sig tänkte jag..

Får jag "känner" tre svenska tjejer som bor i området.. Får säkert sova över hos någon av dem mellan fredag och lördadg.. Mejlade en, gick inte, mejlade en till, gick inte!?!?! Nu hänger mitt hopp på den sista tjejen!! MÅSte verkligen få, annars får jag fråga någon i Lausanne.. Kvinnorna som anordnar den svenska au pairträffen kanske har en säng över?!?  Jag väntar ihärdigt på det sista mejlet, snälla!