11.05 vaknar

11.15 frukost

11.45 promenad

Går den vanliga rundan, dock den kortare.. Men upp på kullen gick jag. I sakta mak, mina ben ville bara skutta iväg, löpa, känna tyngden mot underlaget. Mina ben, som alltid brukar ge upp först, hade orken, orken som varken huvudet eller flåset hade.

Benen gav inte efter, men det gjorde huvudet och resten av kroppen. Benen som tvingats leva med en så klumpig person som jag, orkade helt plötsligt allt!

Väl uppe, efter klagande suckar från mitt dunkande huvud så inser jag att mitt lilla fridfulla tänka-ställe har utbytts mot att vara en koluktande, ko-skallrande område. Suck. Orkar inte.

Jobbigt.

Dusch-blogg-klä på sig-äta frukt (inte för att det finns någon frukt här som jag tål..) -lifta till Bern- kolla slalomskidor-förhoppningsvis köpa-frakta "hem" dem- gäster här "hemma"- lång kväll. Ronja Rövardotter?

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag behöver luft. Natur. Träd. Fri himmel. Vindens sus. Känna marken. Hoppa. Skutta. Natur. Jag behöver luft.        ...

Grekiska macrones.         Vill ha. Vill tillbaka. ...

Det finns stunder av tvivel, av trygghet och också en vilja bort från det. Just nu vill jag bara kasta mig ut, igen. Bort från det trygga lilla livet. ...

      Jag är glad. Och lycklig när jag får göra det jag vill.. ...