Ofta kan jag känna avund till människor. Väldigt ofta egentligen.

För när man sitter hemma, har megamycket man borde göra men inte har ork eller motivation att göra det. Då funderar man om hr livet hade kunnat vara om man hade lite "go" i sig!

Jäkla skit att man alltid ska glädjas och avundas andras lilla fasad istället för att njuta av ens eget liv, som egentligen är väldigt bra. Men hur mycket man än tänker på svältande barn, vuxna som aldrig gått i skola eller flyktingar så mår man inte bättre! Man gör inte det man borde ändå!

Det är bara fy och elände över hela jorden och jag, lilla jag lever i lilla trygga Sverige och mår dåligt?!?! Har jag ens rätt till det?

Klart som korvspad att jag har rätt att må dåligt, inte orka och inte veta vad man vill!

Mitt liv på mina egna villkor och förutsättningar.

Bara man hade haft....