Tankekartor är väldigt underskattade. Har alltid ogillat dessa bubblor och streck, har aldrig vetat var jag ska börja. Hur utförlig man ska vara, rädd att missa något, rädd att göra fel. När jag för en stund sedan fick tips om att göra en tankekarta inför mitt lönesamtal imorgon så nappade jag direkt med något tvekande självförtroende. Skrev "lönesamtal" i en bubbla i mitten. Gjorde streck, skrev, streck, skrev. u har jag en karta, där jag knåpat ner många av mina tankar. Mina tankar som sällan är sorterade, utan bara ett enda kaos. Där jag aldrig prioriterar, jag vill ju göra allt. Därför jag sitter här och knåpar nu. Reder ut mina tankar och känslor om jobbet, om mig på jobbet.

Jag vill inte göra fel, därför gjorde jag en Spotifylista igår. Bara med låtar jag gillar. Bara jag som bestämmer. Utmanar mina gränser och därför kan alla ta del av min lista. Jag växer, försöker växa. Utmanar mina gränser.

Vååår

Avslutade cyklapåvinterväglag-säsongen vecka 7. Trampade igång cyklapåbarmark-säsongen idag. Däremellan har jag hunnit med semester, massa skidåkning och knäskada, men nu är jag på gång! Cyklade till OK för att pumpa däcken och det slutade (efter lite meckande) med att jag cyklade över en mil, bara sådär. I och för sig med ett middagshängsstopp halvvägs. Götta dag! hoppas cykeln rullar lika lätt imorgonbitti klockan 5. Och att mina ben(knän) är lika medgörliga som idag.

Min fina fina cykel! Bilderna är från i somras, då var den ren och i toppskick nu borde den tvättas o putsas.

Premisserna för min påskafton förändrades radikalt när min kära morfar föll (gjorde illa knät) och jag fick åka in på akuten med honom. Efter en timme sittandes i ett kalt och sterilt akutrum så kom läkaren in. O vilken läkare! Två timmar senare packade jag in morfar i bilen och åkte hem, nu skuttar han runt på kryckor med attityden "Kan själv!" (mormor är inte lika förtjust). Snacka om att ha en grym 82åring till morfar! (och en himla go mormor också)

Det här är glädje! Blir alldeles löjligt pirrig och nöjd när jag ser dessa..

Livet.

får man minsann av att bestiga berg. Man får även rätt bra perspektiv på benämningen "jobbigt". Dessutom upplever man en viss sorts eufori som inte kan upplevas på något annat sätt. Det är med skräckblandad förtjusning man står vid fjällets dalstation, tittar upp och tar första steget mot en promenad i pjäxor på någon timma. Fokuset ligger alltid på toppen, det är dit man ska, det är målet. Allt för utsikten och ett grymt åk nerförs. Ett åk på runt 7 minuter. I helgen var promenaden nästan två timmar. Åket ner var i knädjupt puder. Har inget mer att säga. En bild säger mer..

Älska livet.

när jag tar bilder på mig själv med en lätt googelbränna.

And off I go. Semestern är påbörjad, flyger till Stockholm om en stund. En vecka och några dagar, sen blir det fjällen TVÅ veckor. Kommer bli en braaaa semester!!!

TAGGAD.

Har insett att det är svårt att packa för en treveckorssemester. Samt att det har varit underbart väder idag! Allt på en gång. Nu möte, sen vallning av skidor, sen baka o hänga tvätt. Packa ner i väskor. Sen nattjobb till på torsdag sen bär det av! Spännande, intensivt och underbart roligt!